Mycket väsen för liten kaka

Läste på Aftonbladet om de bästa recepten på kladdkaka. Kanon! tänkte jag efter som det är kanske det bästa jag vet näst efter salmiak/laktitsgodis. Vanlig ordinär kaka är ju god men en som kombinerar både kladdkaka och lakrits måste ju vara extra god! Så förra helgen skulle jag handla ingredienser. Efter några åk på Dundret skulle jag bara åka på Konsum, köpa lakrits-strössel och sedan hem och baka! Inte så enkelt. Fanns inte på Konsum, inte heller på båda ICA affärerna eller på det stora Coop Forum. ”Det vet jag inte ens om vi någonsin har haft” blev svaret på en av affärerna. I receptet skulle det även vara Toblerone. Inte ens det fanns i någon av ställerna! Vafan!? Nåväl, ingen katastrof, hade ju en miniweekend till Luleå framför mig då jag kunde handla strössel och Toblerone. I går (söndag) innan vi åkte hem från Luleå tänkte vi vara smarta och åka på stora Kvantum i Luleå först, för där måste de ha det där j*ä strösslet. Nej. Det var slut. HUR SVÅRT KAN DET VARA? (Toblerone hade de iaf). Ilfart till Willys. Tre burkar lakritsströssel stod på hyllan och glänste och strålade när jag kutade runt med desperation i blicken. Girigt tog jag alla tre med mig och var mycket nöjd alla 25 milen hem!

Nu skulle det bakas! Medans jag stod och rörde runt i smeten började tvivlet gro. Rätt konsistens och mängd på smeten men ett smakprov var inte den sensation jag hoppades på. Det som fick mig att undra var alla saker som egentligen var goda i en kaka var för sig men inte som i detta fall, alla på en gång. 45 minuter senare satt vi alla fyra med ett tveksamt nja och petade runt kakbiten på assitten.

Konstaterande: Mycket skrik och lite ull.

Om det är någon som provar nåt av de andra recepten så skriv ett mail eller kommentar. Jag är i idel öra.